Vallhund Kontra Brukshund..

Så var diskussionen öppe, angånde vallningshund eller brukshund. Diskussionen om vilken av dessa klubbar som ska ha huvudansvaret för de Vita Herdehundarna och jag förstår den på ett vis, för det är mer vallhund i dem än vad jag hade räktnat med. Men det är ju just precis för att de ligger under brukshundsklubben som vi valde en Vit Herdehund istället för en Schäfer. (eller Tysk Schäfer som de numera heter) Så det gör mig lite ledsen på ett sätt, men mina förhoppningar är att det blir godkänt med vallningsprov men att de ändå ligger under SBK. För då hade jag kunnat tänka mig att syssla med både och. Till sommaren arrangeras ett VHK läger, där det kommer finnas möjlighet till både och, å jag tror att Pino skulle behöva valla av sig lite. Vem vet, kanske jag finner vallning tokkul, jag med..
:)

Free-shaping och annat intressant.

Jag har lite funderingar, igentligen skulle jag vilja spela in mina träningar med Pino och sedan lägga ut dem här, det hade varit bra för mig att se vad jag gör för fel och det hade varit kul med feedback. Därför ska jag nog försöka lista ut hur man lyckas med det projektet - he he he, jag som är så teknisk av mig.

Pratade med mamma igår, hon har blod hemma så nästa gång jag åker dit, ska vi testa att lägga ett viltspår och om det går lika bra som bruksspåret så ska vi anmäla till anlagsprov (Y). Skönt att han är skottfast, det innebär att vi kan köra på ett öppet spår nästan med en gång. Tur att mamma fortfarande har kvar en del gammla kontakter och att hon har koll på läget. Minns fortfarande första gången jag var med på ett anlagsprov - med Äsch, ååh Äsch. Han var en fin hund han, min läromästare.


Bild: Benedicte Lervik



Det här med Moderaterna, vi pratade lite om det häromdagen och vi finner det lika skrattretande bäggetvå. Folk som blir förvånade över vad de vill få igenom, att de vill höja pansionsåldern, minska lärarna och så vidare. Jo, jag tycker att det är hysteriskt kul faktiskt, för det är ju precis vad partiet står för- Är folk i allmänhet så dumma att de röstar på ett parti utan att veta vad de står för?

Som en groda utan ben..

Hopplös!

Det är jag det, hopplös på alla sätt och vis.

Spår.
Igår la jag faktiskt ett trevinklat spår som fick ligga i 40 minuter innan vi gick ut det. Pino har fått upp en enorm säkerhet i spåret och det enda jag kunde göra var att springa med. Vilket är bra, inte en enda viinkelmiss och inte en enda gång gick han av spåret. Det känns helt underbart att han har kommit så långt i den träningen. Om några dagar ska vi lägga ett pinnspår till honom så att vi kan få in markeringarna i bruksspåret. Synd att vi inte kommer lika bra överrens när det kommer till lydnadsbiten, vi sliter fortfarande med den där dumma, dumma targetten. Men det går frammåt i alla fall. Det kommer bli tungt för mig att tävla bruksspår, för jag kommer behöva springa som en idiot, förhoppningsvis lugnar han ner sig så småning om. Jag lyssnar på Jannes råd när det kommer till det och han säger att de lugnar ner sig så småning om!

Jag funderar också på att träna in blodspår på honom och låta honom tävla i det, dem behöver bara vara över 9månader för att få tävla och jag skulle behöva en energiboost! Jag skulle behöva en liten såndär, en liiten Boooost!


Foto: Benedicte Lervik



//Pinan och Nean


Free-shaping, vacker tass och andra äventyr.

Det har snöat en del nu och sön den är alltid kul. Kul för många saker, men framför allt för Pino. Vår söta "lilla" skrutt som trycker trynet ner i den vita massan och springer så en bit. Landar på ryggen, gosar sig en stund och jagar snön som flyger framför mina fötter. Vårt toksöta monster som hoppar upp och fångar de virvlande snöflingorna. Lilla monstret som nu ligger vid mina fötter och sover.


Bild ifrån igår, innan smön kom..



En liten tanke ställare till mig själv nu när jag faktiskt har kommit igång att träna lite, är detta med free-shaping. Jag gillar metoden på alla sätt och vis. Både för att jag tycker att det är kul och för att han tycker att det är kul. Men det är en väldigt stor skillnad beroende på vilken hund man tränar med och jag är så van vid kvicka chilli där man kan ta lite genvägar, detta är genvägar som jag defnitivt inte kan ta med Pino. Efter att det tagit oss så lång tid att förstå targeten, så tänkte jag att det säkert skulle underlätta att träna in någonting annat för att han lättare skulle börja bjuda på bedenden. Vilket också var det som skedde, däremot är jag något otydlig i mina klickanden, vilket vi måste gör någonting åt, för en stressad hund är ingenting jag vill ha! Därför ska jag själv träna min klickning och dessutom tror jag att jag ska börja skriva ut mina mål och delmål!

Den här veckan har han äntligen blivit säker på fottargeten, han har dessutom lärt sig beteendet vacker tass. Så nu ska vi fortsätta frammåt. Jag har en liten fundering, det borde ju gå att lära hono att lyfta på läpparna. För det är ett beteende han självmant gör ganska så ofta, undra hur man kan lyckas lära honom att göra det på komando? Det tåls att tänka på framöver, för det skulle passa så fruktansvärt bra i mitt tänkta freestyleprogram!

// Värmlandsligan

Targetting

Ibland är problemen lättare än vad man tror, som när man inser att den target man valt faktsikt är genomskinlig och inser att det kanske inte är så lätt för en hund att sätta bägge tassarna på en target som inte är så lätt att se. Därmed medger jag att goodislådor inte är världen bästa target och använder framöver en kartong bit. Han har nu förstått att bägge tassar ska vara på targetten - YaaaaY! så nu ska vi arbeta med tiden han ska stå innan han får sin belöning, kanon det här ju!

Själv läser jag på allting jag glömt sedan jag slutade på hundsport, läser på om posertiv och negativ förstärkning, om straff  och andra saker. Försöker hitta på olika sätt att förlara saker på ett lättare sätt och lär mig saker som jag inte rikigt förstått eller fått med mig. Har en liten tanke på att kanske vara s duktig att jag läser igenom hela bibeln (lydnadsträning i teori och praktik), men tror inte att de kommer att ske på en gång i alla fall. Just nu läser jag bara för att det är kul, om jag inte får någonting att göra snart, kanske jag läser igenom allting bara för att ;)

Skogens konung?


Gnäll, skäll och allmänt testande.

Jag förstår att unga testar, att de testar för att se vad de vuxna kan gå med på och likaså när det kommer till hundar. Jag förstår att han testar mig och i många fall kan jag se det i hela hans kroppsspråk, jag kan se det i hans ansikte, sättet han tittar på mig, men framför allt på hans kroppshållning. Jag har tålamod, åtminstonde en hel del. Men nu mina vänner börjar jag bli galen - så blundar vi en stund och bara längtar tills han är vuxen, vuxen och lyssnar på mig, tränar långa passa och lixom glider med mig. Stänger ute gnällandet som mer har gått över i ett typ av skällande, låtsas att det inte finns där. För jag, jag vill inte ge honom uppmärksamhet, inte fören han är lugn. Jag vill inte lära honom att gnäll leder någonstans alls och därför tänker jag på gårdagens pass, gårdagens tre småpass och glädjer mig över dem..

Konsten att vara lös:

Så jag släpper honom i parken och ser spänningen i honom, vet att han älskar det här och ändå var det några dagar sedan. Ser hur han springer iväg på mitt komando, han hoppar jämnfotahopp av lycka och snappar upp en pinne, springer runt mig och försöker fånga min uppmärksamhet. Han vill att jag ska springa efter honom och jag ignorerar hans galna försök. Ignorerar till och med när han springer sådär nära att jag nästan hade kunnat fånga in honom. Ignorerar det för att få in honom frivilligt och idag har jag inga förväntningar på det. Men jag väntar, väntar stilla och provar mitt tålamod. Men idag tar det inte lång tid fören han förstår och kommer in till mig med en pinne, hela mitt inre dunsar av lycka, för det är det här jag har väntat på. Det är det här jag vill komma åt - vi leker på mina villkor. Så bjuder jag honom på kamp, lägger honom ner och belönar inte fören han infunnit sig i lugnet, först då får han springa efter pinnen. Så springer han runt en stund, testar mig igen. Går så nära som en meter ifrån mig, lägger ner pinnen och väntar. Väntar och ser om jag tänker ta chansen och gå emot honom. Hans kroppshållnning är spänd och han är berädd, berädd på att böja sig ner, ta pinnen och springa iväg. Men jag ger honom inte den möjligheten utan bara väntar på att han ska komma in till mig, och där är det, jag ser hur han ger upp och kommer in till mig. Jag fullkommligt spirar av lycka, för jag kan se, jag kan se att det fungerar...

Focus:
Focus har vi börjat träna utomhus och jag har honom framför mig när jag sakta backar. Väntar in att han ska ta kontakt och belönar när han gör detta. Förlänger stegvis sekunderna han måste hålla kontakten innan han får belöning. Men de är fortfarande inte längre än 4 sekunder. Vi tar det sakta, är så beslutsamma om att få det ordentligt, om att få det rätt.

Targetting:
Ja, jag funderar lite på hur jag ska få klickern mer stabil. Men tills jag har kommit på någontign bra fortsätter vi som vi gjort. Och idag lyckades jag fånga honom några gånger när han stod stilla med bägge tassar på targetten och det är posetivt. Ska nog börja lägga lite mer focus på just det. Jag ser en stor skillnad mellan att free-shapa chilli och Zeke med Pino. Å ena sidan är pino ung, men han är seg, inte lika kvick. Men jag tycker att det är bra.

// Galna Värmlänningar

Måndag Morgon

Vår syselsättning medan husse är i skolan.


Konsten att kunna vara lös..

Nu börjar träningsmotivationen verkligen komma igång det känns skönt efter så lång tid utan någon större motivation alls. Idag när jag släppte honom så kom han in till mig flera gånger och det är så härligt att se framstegen. Min tanke bakom det hela är att han inte ska få som han vill, vilket han fått fram tills nu. Inte så att vi medvetet har låtit honom få som han vill, utan snarare ett problem som hängt med mig ett tag. Jag har en magkänsla av att detta var anledningen till mitt största problem jag hade med Chilli. Det vill säga att Chilli sprang ifrån mig så fort jag blev passiv och Heidi rådde mig då att vara passiv så fort han sprang iväg och iställed leka med honom så fort han var hos mig. En ganska simpel tanke som ger resultatet att allting som är kul händer hos mig och om du inte är hos mig blir det tråkigt.

Just då tänkte jag inte så mycket över själva tanken, men det har jag gjort nu och den har nu gett mig reslutat, efter bara några få testförsök. Men så var det ju så, att förr hade jag en väldig prestationsångest och tyckte att det var pinsamt om han sprang fram till någon annan - en känsla som knappas infinner sig när det är pinnar och inte andra hundar som gäller. Det har varit ett stort problem hos mig och är den stora anledningen till itt långa träningsuppehåll. Jag har höga ambitioner och bryr mig för mycket om vad andra ska tycka och tänka. Så istället för att träna på det jag verkligen behövde, tränade jag saker han tyckte om och det är synd. För hade jag tränat mer med chilli, mer kontakt och focus och att det roliga är oss mig. Då hade han haft så stora chanser i lydnanden. Det sitter så fint, nästan hela 1an - inomhus...

En annan tanke om att ha honom lös som har slagit mig är: Han är ung och han testar, testar oss nästan jämnt. Klart att han vill se hur långt han kan gå, om det hjälper att knälla, skälla och att helt enkelt inte komma när vi ropar. Om han inte kommer när vi ropar och vi går emot honom, då har vi automatiskt förlorat kampen och han vunnit den - ytterligare ett fel av mig. Samt om han inte kommer när jag ropar och jag böjer mig ned för att ta upp en pinne - ger honom en retning. Då har jag också förlorat, för att jag gav honom det han ville ha, utan att han gav mig någonting jag ville ha - han lärde sig att om han håller sig på håll och inte kommer när jag ropar- då får man belöning.

Så framöver är det endast lek hos mig och endast när han självmant kommer till mig, om han springer åt ett annat håll, vänder jag mig helt enkelt om och väntar - väntar ut honom och tillslut så kommer han. Efter fyra försök att ha honom lös på detta sett, kommer han fram till med med jämna mellanrum! Framsteg mina vänner - Framsteg!

Lite kaotiska tankar hos den numera korthåriga lilla galningen i värmland!

Grundfärdigheter

Idag är en såndär dag, en såndäringa tokans dum och jobbig dag, ni vet, en såndär dag som man går runt och är rastlös hela dagen utan någon större anledning. När de däringa fjärillarna i magen alldrig vill ge upp och fötterna alldrig tröttnar på att gå. En dag när man går och lite väntar på någonting som kanske, kanske kan ske och i sådanna fall ändrar på så himmla mycket. För att skingra mina tankar och lixom lura fjärillarna i magen har jag läst lite i den stora vita hund bibeln och kommit fram till den del.

Träningen med Pino har hittils mest legat på is, har haft focus på lugnhet och stabilitet, så sätt känns det skönt att i alla fall ha gjort någonting rätt. Jag vet med mig att jag är bra på att hoppa över vissa steg i träningen och ibland ställa lite för höga krav. Detta i sin tur leder antagligen till en viss stress hos hundarna, därför har jag tagit det lugnt med Pino och låtit Daniel träna det mesta. Idag har jag läst mig till en del om grundfärdigheter som har fångat mina tankar, en sådan simpel sak som att träna focus backande, med pino framför mig är någonting som jag aldrig tänkt på. Detta är någonting vi testat idag, konsten att bygga ut focusträningen. Han fann det ganska så svårt och det tog lite tid innan han förstod vad jag var ute efter. Men defnitivt någonting jag behöver bygga vidare på.

•Vi har också fortsatt att träna targetting, jag vill så gärna att han ska ställa bägge tassar på locket och stå stilla. Men jag lyckas bara fånga ett krafsande beteende, där han står med ena tassen på targetten och krafsar med den andra. Så detta är någonting vi fortsätter att bygga på.

•Dagens pass visade han fler beteenden, vilket är kul. Han sprang i bågar, gick mellan mina ben, testade att hämta något osv. nu vill jag bygga ut säkerheten i klicket också, för att få det så precist som möjligt.

Allt som allt en nöjd matte med dagens pass! - önskar mig en filkamera..

// Linnéa

My Dog 2012

Det är ett äventyr att ha en stor brukshund, i många fall är det påfrestande och kräver mycket. Det går sönder mycket glas och porslin. Men i det stora hela, är det väldigt underbart och det känns så härligt att ha hittat en så toppen uppfödare! Om någon vill ha en liten inblick i henne kolla här: http://svtplay.se/t/103335/smalandsnytt 2.19 in i programet syns Charlotte och Pinos halvsyster.

Hemkommna igår kväll, i sällskap av Benedikte och Carmen. Som också hålt oss sällskap en sväng idag. Pino var mycket nöjd över att ha skogsällskap! Mycket mysigt har vi haft det - men så till saken. En galen människa är jag, så galen att jag medvetet anmäler min hund till en tävling, när jag inte har den blekaste aning om hur det ska gå till. I slutändan slutade det inte så katastofalt och pino skötte sig över min förväntan. Fin kritik fick han - tokfin faktiskt:

"Hane av bra storlek, utmärkt proportionellt och maskulint tilltalande huvud. Välplacerade och väl burna öron. Uttrycksfullt mörka ögon. Välutvecklad för åldern. Bra benstomme, vinklar och utmärkta rörelser. Gula öron och gul ål på ryggen ger inget HP."



De tre trötta musketörerna :)


Blubb!

Ops! sa jag när jag lyckades tilllaga flintasteken i micron ist för att tina den, tur för mig att jag inte äger en egen micro. Lagar mat i mammas hus, till mig ante å älsklingen. Pino springer ute, han lämnar pinnar på trappan oc ikväll ska vi koppla av i bastun och badkaret - allt för att inte ha några nerver i morgon när det blir pinans första tävling. Spänd är jag, men helt säker på att han floppar - men så är det så svårt att se att den stora hunden faktsikt bara är 8 månader.

Följer mitt hjärta, steg för steg och en bit längs vägen har jag kommit. Ge mig två steg till och allt blir som ja önskar. Men det är ingen ide att ta ut segern i förskott, fast ingen kan ju hindra en från att drömma.

Heartbeat

Fallow Yor Heart


Försöker finna rätt väg, men det är inte lätt. Försöker hitta det rätta, men det rätta är så himla mycket. Det kan vara med saxen, med kniven, i köket eller på kontoret. Det kan vara nästan var som hällst och kanske är det just det som är grejen. Det enda jag kräver är en omgivning som är accepterande. Jag har inte tänkt på det så mycket fram tills nu, bara strävat vidare och tänkt frammåt. Men så kom det som en stöt, det är inte alltid så lätt att finnas här när alla andra är utspridda över världen.

Så nu ligger focus på idag, vi tar det som de kommer. Ett test idag och kanske ett telefonsamtal i morgon, kanske ett möte någon dag framövver, men antgligen ingenting alls. Vi tar det med lugnet, det går som de går och sån är jag. Blir lugnare och lugnare för var dag. Lämnar allt åt sitt eget öde, spelar med för en gångs skull.




Pino lever och frodas, han tar lugnet med mig och tillsammans går vi sakta framåt. Vill inte påskynda något, vi tar det sakta. Lägger focus på stabilitet och lugnhet. Han är glädjen själv och det gör mig glad.


Inför Jul

Så var motivationen tillbaka! Det har hänt en del det senaste.

1. Chilli har äntligen hittat hem, han blev glad när han såg mig men hade ingen tanke på att följa med mig.
2. Det är jul i min lägenhet!
3. Har julbakat: Lussekatter, Pepparmintstänger, kakemenn, Pepparkakor och knäck.
4. Följer två julkalendrar. Tjuvarnas jul och nisse kampen!
5. Har fått mina julklappar hemifrån - Race Marin mössa+ vantar, vitt med boll på toppen (Y)
6. Har börjat skriva duggor och tycker att det är tokkul!




Vi går längs den mörka asfalten och följer den steg för steg. Han följer vid min sida och tittar upp på mig. Jag ser hans vita långa ansikte, hans kolsvarta nos och de vackra ögonen. Ansiktsuttrycket är focuserat, han är konsentrearad på mig och det slår mig... Han kan gå långt, hur långt som hällst. Det är upp till mig att leda han rätt, men han gan gå långt - hur långt som hällst!'


// Värmlandsligan

Tentamen nr 3 och en himlans massa tur!

Idag var det dags för tenta nr 3 och den här perioden har ja varit nå så fruktansvärt skoltrött och jag har plågat mig igenom stycken och perioder som annars är mina favoriter. Klart att det någon gång skulle slå mig också, så mycket energi jag lagt ner på skolan och ibland känns det så hopplöst, ibland önskar jag mig ett jobb, så att jag slapp tänka på det när jag kom hem på kvällen. Bara själva tanken på att syssla med någonting som bara ä just när man är där, så man inte behöver känna sig pressad för tentor och inlämningar.
Men det kommer en vacker dag det med :)

Idag när jag var på pressbyrån hände det en märklig sak! Jag skulle plocka ut In Flames biljetterna till min födelsedag, nojig och nervig som vanligt, lämnar jag fram lappen där jag noga skrivit ner allt som behövdes. Killen på pressbyrån kollade på lappen och gick bort till apparaten utan någon anmärkningsvärd reaktion. Åh så hör jag en smått förvånad röst - In Flames? Tre biljetter till In Flames? Så ändras tonen i rösten en aning - Får jag följa med?
Min reaktin -he he he he he xD
Pinsam tysdnad.
- Nehdå, jag jobbar nog ändå..

Hahaha :D - det gjorde min dag! Så synd att Daniel ska få biljetten i julklapp så att jag inte kan berätta det för honom!






Tentor, stadga, slalom och sök!

Japp här sitter jag i mitt fina stora, vita vardagsrumm. Väggarna är cremfärgade med små detaljer och det pyttelilla soffan är aldeles vit av hundhår. På parkettgolvet ligger en damsugare så lägligt och solen lyser in på mitt ansikte. Detta har på det stora hela varit en helt fantastik vecka! Först fick jag veta att in flames spelar på min födelsedag och några sekunder senare fick jag panik ifall jag inte skulle få biljetter. Nästa dag fick jag min tenta och den med ett vg! - NÖJD TJEJ! Torsdag kväll köpte jag biljetter till in flames på nöjes och sedan la jag massa blonderingemedel i min älsklings hår. Det kalaset slutade med att han var aldeles vithårig. Igår var jag effektiv till tusen, gick upp toktidigt och skrev alla frågor till nästa tenta som är på onsdag, jag betalade alla räkningar, tog en långpromenad i skogen med sandra, åkte in till stan och köpte vin och tillsist blev min älskling äntligen silvrig i håret (Y)


Nu när hela världen tycks skaffa barn eller gifta sig kan man inte låta bli att kiga på klänninar lite, vist är den vacker? :)

 

Jag har en liten tanke på att börja träna sök, att testa i alla fall. Jag tror att Pino skulle tycka att det var tok,tok,tok kul och jag, ja jag gillar kaffe! Jag har börjat bygga ut stagdan och träna med fler störningar. Så som utomhus, vid löfbergs lila är toppen (Y). Sen kan han faktiskt gå slalom mellan mina ben och det mina vänner, det är jag stolt över - framför allt för att han måste huka sig för att komma under, min stora, stora klump!

 

 

nej,, nu tillbaka till 15,16,17 och 1800- talen! Bland ett virrvar av prostituerade, revolutioner, racism, erövringar och kvinnosyner. ( jag sköms över mitt namn - jag är döpt efter den förste "ras biologen" på jorden och den jäveln, han var svensk dessutom)

 

 

// Linnéa och Pinan


RSS 2.0