tokans

Här sitter jag, med pitabrödsdeg överallt och mjöl över hela kläderna. Här sitter jag i mitt hem, min älskade lägenhet. Bredvid ligger en vit riddare och sover så djupt, min aldeles egna riddare som jag själv valt ut. I mitt sovrum, under det stora vit täcket ligger min andra del i drömmarnas land. Trotts att himmlen är grå, den djupgröna gräset är blött och älven är virvlande mörk, lyser mitt inre, lyser jag. Jag har hittat rätt, här är jag, här är jag lycklig!

Kaffet doftar så gott i min hand och dess mörka smak värmer min tunga då historieberättelsera passerar revy. En gång för väldigt länge sedan togs en tysk borgare till fånga i ett krig. I sverige fick han sitta fånge i flera år och från fängelset blev han lärare. Han lärde upp de nya riddarna och rustade dem inför krig. Så småning om blev han den man som styrde den svenska krigstaktiken, han adlades och tilldelades länet Strömstad. I detta släktskapet finns det lärare ända fram tills idag och jag är den yngsta att utbilda mig.

Vissa dagar känns det tungt att rabbla kungar och släktled, men för det mesta gör det mig lycklig och då, då känns det så fruktansvärt rätt. Att läsa och förstå vad som har påverkat vad och hur allt hänger ihop och jag brinner verkligen för att lära det vidare, att få andra intresserade nog att förstå. Så jag borde tacka alla dem som insperarat mig, som sett mig bakom ridån och uppmuntrat de jag varit bra på. Så som MAJ min högstadie lärare, eller Anna och Lars som bad mig plocka upp pennan på mitt första gymnasie. Per som såg längre än alla andra, Anna som aldrig tvivlade och lät mig försöka ändå.

Puss på Näsan*